mörkret faller ner i den fuktiga tunna kalla luften

de små fylliga vatten dropparna som sakta sjunker ner i huden

luften i lungorna fylls av falskt hopp och väntan på ljusare tider

av ångorna i luften som präglas av tystheten 

blodådrorna fortsätter att pulsera ut all skam

den skam och ondskan har nu satt sina rötter djupt i blodet

det finns ingenstans att gömma sig nu

det hon en gång ägde

finns nu ej längre kvar